Solbelysta tallstammar intill plantering med påskliljor. Fridfull känsla.
På 1990-talet planterades små tallplantor i grupper om två eller tre på Skogskyrkogården. Andra föryngringsstrategier har också testats och nu ska de utvärderas. Foto: Johan Olsson

Föryngringsstrategier studeras på Skogskyrkogården

Publicerad:

Tallarna på världsarvet Skogskyrkogården är en central del i gestaltningen. De flesta tallar är flera hundra år gamla. Över åren har olika föryngringsstrategier testats för att säkra att det finns yngre tallar när de äldre ger vika. Nu ska strategierna utvärderas.

När arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz ritade det vinnande tävlingsbidraget "Tallum" var en central del av gestaltningen att utgå från de naturliga förutsättningarna och den redan befintliga tallskogen. Under årens lopp har kyrkogårdsförvaltningen planterat nya tallar samtidigt som områdets karaktär bevaras med höga, ibland flera hundra år gamla tallar.

Testat olika föryngringsstrategier

Under mitten av 1990-talet utvärderade landskapsarkitekt Maria Westerdahl beståndet och utarbetade olika skötsel- och föryngringsstrategier. Ett exempel på det är att förvaltningen från slutet av 1990-talet började planterade små tallar som placerades i grupper om två till tre träd. Tallarna kom från frön som hade plockats på Skogskyrkogården.

– Tanken var att ett träd i gruppen skulle utvecklats till ett fullvuxet träd. Vi har låtit alla tre tallarna vara kvar och har bara tagit bort träd om de har skadats, säger Per Stjernberg, trädansvarig på kyrkogårdsförvaltningen.

Små och stora talalr på Skogskyrkogården.
Det är utmanande för mindre träd att växa upp i skuggan av de stora tallarna på Skogskyrkogården. Foto: Johan Olsson

Mellan 2016 och 2019 planterades 250–275 centimeter höga tallar som hade drivits upp på en plantskola. Även här var frön tagna på Skogskyrkogården.

– Tallarna planterades en och en men de har haft svårt att etablera sig. Vår bild är att det innebär en stor stress att etablera så stora plantor under befintliga träd, speciellt eftersom tall kräver mycket ljus och många av träden planterades vid relativt skuggiga platser, säger Per Stjernberg.

Självsådda tallar

En annan strategi som har testats är att plantera tallar intill befintligt träd. Man ska ta bort det äldre trädet när konkurrens uppstår mellan träden, men det har man inte alltid gjort. Självsådda tallar kan också etablera sig nära eller vid stubbar från fällda träd.

– Det är svårt att jobba med naturlig föryngring med frön från de stora träden eftersom stora delar av våra områden består av klippta gräsytor. Men man kan se att små plantor gärna etablerar sig vid de stora och att de vuxit bra, säger Per Stjernberg.

Närbild på små, solbelysta tallar vid en stubbe.
Här har flera mindre tallar börjat växa vid en stubbe. Foto: Johan Olsson

Under 2023 ska de olika strategierna utvärderas inom ramen för ett projekt som leds av kyrkogårdsförvaltningens trädansvarige Per Stjernberg.

Tallarna centrala för världsarvet

Kyrkogårdsförvaltningen har anlitat Nature Based Solutions Institute, ett forskningsinriktat konsultnätverk. Johan Östberg samordnar arbetet som kommer utföras av forskare och praktiker som bland annat trädforskarna Björn Wiström, Anders Busse Nielsen, Gustav Nässlander, Frida Bruhn och Katharina Henriksson.

– Vi måste skapa förutsättningar för att även framtida generationer får ta del av Skogskyrkogårdens värdefulla miljöer, där tallarna har en central roll, säger Per Stjernberg.