Dödsboutredning

Saknas det tillgångar för att betala begravningskostnaderna? Kontakta oss för vägledning.

När någon avlider och tillgångar saknas ska du först

  • informera samtliga dödsbodelägare om dödsfallet
  • avvakta med inbetalningar av räkningar, då begravningen går före alla andra räkningar i dödsboet
  • stoppa betalningar som ligger på autogiro.

Hos Efterlevandeguiden får du vägledning om vad du behöver tänka på.

Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader

Tillgångarna i dödsboet ska i första hand gå till att betala begravningskostnader. Saknas det tillräckliga tillgångar, kan ekonomiskt bistånd beviljas till en enkel men värdig begravning i Sverige.

Ansökan om ekonomiskt bistånd bör göras av dödsbodelägare eller av någon som företräder dödsbodelägare. Vid en ansökan ska alla inkomster och tillgångar redovisas (presenteras).

Kontakta boutredningsenheten om du vill ansöka om ekonomiskt bistånd.

Alla inkomster och tillgångar i dödsboet ska i första hand användas till att betala begravningskostnaden. Det går vanligtvis före alla andra kostnader så som till exempel hyra och hushållsel. Rätten till bistånd bedöms utifrån dödsboets ekonomiska situation. Vid bedömningen av rätten till bistånd beaktas makars eller vårdnadshavares försörjningsplikt.

Boutredarna prövar rätten till bistånd för begravningskostnader efter bedömning i varje enskilt fall. Ekonomiskt bistånd beviljas under förutsättning att det saknas pengar eller tillgångar för att betala kostnaden.

Bistånd kan beviljas för att täcka kostnader för en enkel och värdig begravning. Beloppet bör inte vara högre än 23 250 kronor. Det kan omfatta kostnader för

  • dödsannons
  • viss blomdekoration
  • enklare förtäring
  • transport till gravplats inom Stockholms stad
  • gravsten.

Dödsboet kan ansöka om ekonomiskt bistånd. Dödsboet företräds av en eller flera dödsbodelägare. För att ansöka om bistånd kontaktar en av dödsbodelägarna boutredningsenheten per telefon eller e-post. Boutredningsenheten informerar om hur ansökningen går till.

I de fall dödsboet vill ansöka om ekonomiskt bistånd skickar boutredningsenheten en ansökningsblankett och en checklista med vilka handlingar som behöver lämnas med ansökan.

Boutredaren utreder ansökan och gör en ekonomisk prövning om det finns grund för att bevilja bistånd.

Handläggningstiden är normalt två till tre veckor. Detta förutsätter att samtliga begärda handlingar har lämnats in till boutredningsenheten. Är inte ansökan komplett eller lämnade uppgifter korrekta fördröjs handläggningstiden.

Det är det sökande dödsboet som ska visa rätten till bistånd och lämna in begärda handlingar. Dödsboet ansvarar också för att lämnade uppgifter i ansökan är korrekta och fullständiga.

En ansökan om ekonomiskt bistånd ska alltid resultera i ett beslut.

Om ansökan beviljas, betalas kostnaden vanligtvis direkt till exempelvis begravningsbyrån.

Om ansökan inte beviljas (får avslag) får dödsboet ett skriftligt beslut hemskickat med information om hur man överklagar.

Bistånd till begravningskostnader beviljas oftast med villkor om återbetalning. Det innebär i korthet att om dödsboet får ytterligare inkomster eller tillgångar efter ansökan finns det en skyldighet att återbetala det beviljade biståndet.

Om dödsboet får ytterligare inkomster eller tillgångar, har dödsbodelägarna en skyldighet att meddela detta till boutredaren.

Så här går dödsboanmälan till

En dödsboanmälan är en handling som i vissa fall ersätter bouppteckning. Socialnämnden kan göra en dödsboanmälan till Skatteverket om dödsboets tillgångar bara räcker till begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet.

Finns det mer än 5 000 kronor i tillgångar efter att man har tagit hänsyn till dessa kostnader, ska en bouppteckning göras i stället. Den avlidne får inte heller ha någon fast egendom eller tomträtt i Sverige eller utomlands. Har den avlidne det ska det i stället göras en bouppteckning. 

Kontakta boutredningsenheten på socialförvaltningen om du behöver hjälp med en dödsboanmälan.

Under boutredningen ska dödsbodelägare lämna in uppgifter om den avlidnes tillgångar vid dödsdagen och eventuella inkomster efter det.

Tillgångar kan exempelvis vara

  • pengar på banken
  • fordon
  • bostadsrätt eller villa
  • konst
  • smycken.

I utredningen av tillgångar ingår att göra ett hembesök i den avlidnes bostad. Vanligtvis är det två handläggare som kommer. Under hembesöket gör handläggarna en uppskattning av lösörets (exempelvis möbler, husgeråd och elektronik) ekonomiska värde vid en försäljning. Handläggarna beslutar aldrig om försäljning. 

Töms bostaden innan boutredningsenheten har varit på besök, kan inte en fullständig utredning av dödsboets tillgångar genomföras. Det kan påverka utredningens resultat.

När någon avlider – vem ansvarar för vad?

När en person dör och blir ett dödsbo (en juridisk person) träder ärvdabalkens regler in. Det innebär att dödsbodelägare snarast ska underrättas om ett dödsfall. Vem som är dödsbodelägare regleras enligt lag. Det har ingen betydelse om man har haft kontakt med varandra eller inte.

Det är verksamhetschefen på den vårdinrättning som ansvarade för den avlidnes vård som ansvarar för att någon närstående omedelbart underrättas när en patient avlider.

  1. I första hand: efterlevande maka eller make, barn och universell testamentstagare. Universell testamentstagare innebär att man enligt testamentet blivit tilldelad antingen hela kvarlåtenskapen (den egendom som en avliden lämnar efter sig), eller en andel av den. Har ett barn eller testamentstagare avlidit, träder deras barn in. En sambo kan bli dödsbodelägare om hen begär bodelning. Efterarvingar till en tidigare avliden maka eller make, blir dödsbodelägare i detta dödsbo.
  2. I andra hand: föräldrar. Har en förälder avlidit träder dennes barn in (hel- och halvsyskon till den avlidne). Har ett syskon avlidit träder dennes barn in.
  3. I tredje hand: far- och morföräldrar. Har någon avlidit träder dennes barn in (farbröder, fastrar, mostrar eller morbröder till den avlidne).
    Finns inga legala arvingar eller universella testamentstagare, blir Allmänna arvsfonden dödsbodelägare i dödsboet.

Kusiner är inte dödsbodelägare enligt den legala arvsordningen. Kontakta Skatteverket för att få uppgift om giftermål, barn, föräldrar och föräldrars barn.

Dödsbodelägare har ett gemensamt ansvar för dödsboet. Tillsammans representerar de dödsboet. Det innebär att all information ska delges samtliga dödsbodelägare.

Det är viktigt att alla dödsbodelägare är överens om de åtgärder som tas i dödsboet. Sådant som inte kan skjutas upp får dock utföras om samtycke (medgivande) inte går att hämta in.

Det händer att dödsbodelägare inte vill befatta sig med dödsboet. Enligt svensk lag ligger dock det huvudsakliga ansvaret på dödsbodelägaren.

Påträffas inga dödsbodelägare ska du anmäla det till den kommun som den avlidne bodde i. I Stockholms kommun är det boutredningsenheten på socialförvaltningen du ska kontakta.

Kommunen ansvarar för att tillfälligt förvalta dödsboets egendom när ingen annan gör det och för att leta efter dödsbodelägare. Detta görs för att dödsboet ska kunna överlämnas till de rätta dödsbodelägarna. Kommunens ansvar för dödsboet är på så sätt endast tillfällig.

Dödsbodelägarna ansvarar för att bevaka dödsboet och vid behov göra en adressändring för att få post som skickas till dödsboet.

Uppdaterad